måndag 20 december 2010

Vårdguidens nyhetsbrev vecka 27

Gravid vecka 27

Barnet

Nu är det lättare att mäta barnets fulla längd inklusive benen. Barnet är cirka 30 centimeter i sin fulla längd. Barnets ögon öppnas efter att ha varit stängda en tid. Det övar att öppna och stänga ögonen. Hörseln utvecklas allt mer och barnet kan hoppa till vid kraftiga ljud eller snabba rörelser från dig. Nu är överlevnadschansen stor om barnet skulle komma ut för tidigt.

Vikt 1 kg.

Mamma

Nu kanske du känner en liten fot som trycker mot magen. Ibland tar barnet spjärn och prövar sina krafter. Du kan känna hur barnet "svarar" när du försiktigt trycker tillbaka. Du kan också börja känna dig tung och få bristningar, så kallade strior på mage och lår. Hittills har det ändå varit ganska bekvämt med en rund liten mage och en bebis som inte buffar till allt för hårt mot revben och insidan av magen.

Klåda

Det är inte ovanligt att gravida drabbas av klåda. Det kan vara hormonerna som påverkar huden eller kanske lider du av vätskebrist.
I allvarliga fall kan klådan bero på förhöjda levervärden orsakade av graviditeten. Berätta för barnmorskan om din klåda så kan hon hjälpa dig med eventuell behandling.

Pappa/partner

Graviditeten blir än mer verklig med din kvinnas mage som växer och fosterrörelserna som du kan känna utanpå. Tiden för den beräknade förlossningen är inte så långt bort. Många par kan känna att de har fullt upp nu. Kanske har förädragrupperna börjat redan och ni har flera träffar inbokade närmaste tiden. Intervallen mellan besöken till barnmorskan blir också tätare snart. Det kan kännas som att ni behöver planera och ordna med praktiska saker inför förlossningen och förädraskapet. Prata med varandra om era förväntningar, er eventuella oro och andra funderingar ni har. Skriv gärna ner tankar eller frågor ni har och ta med er för att diskutera med barnmorskan vid nästa besök.

tisdag 14 december 2010

Yes yes yes!

Igår åkte vi in till förlossningen på Linköpings universitetssjukhus. Min mage var spänd och öm och det kändes bäst att kolla upp så allt var som det skulle. I söndags kväll skulle jag resa mig upp i sängen och glömde bort att mina magmuskler inte är vad de varit. Därför försökte jag sätta mig upp genom att bara resa mig rakt fram, som man gör... dock var det åtminstone någon månad sedan jag kunnat göra det. Numera får jag liksom rulla mig upp till sittande läge. Men inte i söndags kväll som sagt och detta ledde till att jag fick en muskelsträckning i magen. Vältränad tjej ;) Det visade sig att det var denna muskelsträckning som spökade och gjorde min mage öm och spänd, och det var ju skönt, att det inte var något värre.

Så nu har vi fått se hur det ser ut uppe på bb, känns lite bra i den mentala processen, då vi förbereder oss inför vad som komma skall. Dessutom fick vi redan nu veta om moderkakan ligger i vägen för en vanlig förlossning och till min stora glädje och som svar på rubriken till detta inlägg, så ligger den inte i vägen. Yes! Det innebär att jag kommer kunna föda vanligt och om inget annat inträffar inte behöver bli inlagd på sjukhus i förväg. Det känns så skönt! Dessutom är jag glad att jag får föda vanligt. Det är liksom något jag vill vara med om... Detta innebär att vi inte ens behöver gå på vårt extra insatta ultraljud i vecka 32.

Gravid vecka 26

Denna vecka har jag som vanligt gått in och hämtat texten från Vårdguidens nyhetsbrev. Sedan i måndags är vi nu inne i vecka 26.

Barnet
Barnet kan höra ljud och ljudnivån inne i magen som kan nå upp till mer än 80 decibel. Det är ungefär lika livligt som en stökig stadsmiljö. Barnet lyssnar på ljuden i mammans kropp, magen som kurrar, nysningar och annat som händer. Det lyssnar även på mammans och omgivningens röster.Vikt 900 gram.

Mamma
Hela kroppen påverkas av graviditeten. Därför är det viktigt för kroppen att vara i god kondition. Motion ökar konditionen och välbefinnandet. Om du är van vid att jogga, simma eller gymnastisera kan du fortsätta med det i samma utsträckning som förut men undvik gärna hård träning och tyngre sporter. Om du inte motionerar regelbundet kan du ta dagliga promenader eller cykelturer. Eller kanske simma någon gång i veckan. Du känner oftast själv vilket tempo som är bra för dig. Det finns även olika gymnastikgrupper för gravida. Hör med din barnmorska!ÅderbråckEn del kvinnor drabbas av åderbråck under graviditeten. Åderbråck är slingrande eller knutformiga utvidgningar av ådrorna på benen, i underlivet eller i ändtarm (hemorrojder). Hemorrojder går tillbaka och brukar försvinna helt efter förlossningen. Om du har besvär av dem under graviditeten finns det lindrande medel att köpa på apoteket, hör med din barnmorska. Åderbråck i underlivet brukar ge svullnad i blygdläpparna och det kan vara svårt att sitta. Besvären brukar kännas mer om du varit uppe en längre stund. Lägg dig och vila då och då. Åderbråck i underlivet stör inte förlossningen. Genom att använda stödstrumpor kan du lindra och förebygga större åderbråck i benen.KarpaltunnelsyndromPå grund av att mer vätska samlas i vävnaderna kan det uppstå ett tryck kring nerver och senor som gör ont och ger en domningskänsla ut i händerna, framför allt nattetid. Det kallas karpaltunnelsyndrom. Berätta för din barnmorska om du har besvär av din karpaltunnel. Smärtan och domningarna kan avhjälpas med hjälp av handledsskydd.

Pappa/partner
Motion är viktigt. Det finns många fördelar med att motionera, både för kvinnan, barnet och för dig. För många är det lättare att komma ut om man gör det tillsammans. Ni kan gärna ta promenader tillsammans eller kanske simma.

söndag 12 december 2010

Tankar och funderingar i vecka 25


Så har ytterligare några veckor framskridit och idag har jag gått 25 veckor. Väntan går upp och ner, ibland känns det som att tiden står still och ibland känns det nästan läskigt "shit om tre månader är vi föräldrar" då kommer livet förändras för alltid. Fantastiskt och skrämmande på samma gång.


Just nu är det mycket som flyger i huvudet, dels är det vikten, jag har redan gått upp 11 kg, var ska detta sluta? Att kroppen skulle förändras var jag väl beredd på, men inte känslan av hur det skulle kännas att inte alls ha kontroll över vad som händer med kroppen, och dessutom vara helt ovetandes om vilka "skador" som blir bestående. Många säger att man går ner mycket i vikt när man ammar, jag hoppas verkligen att det även kommer omfatta mig ;) Det kommer bli många och långa promenader med barnvagnen det kommande året. Här ska alla kilon bort, det kan jag lova. Har funderat på om jag skulle anmäla mig till tjejmilen nästa höst, tänkte att det kan vara bra med ett mål att träna emot. Men vad vet jag, kanske inte hinner träna mig i form tills dess. Vad jag förstått måste man vara lite försiktig till en början med löpning och annan träningsform som innehåller hopp, då det i värsta fall kan leda till framfall, om man inte läkt ihop ordentligt innan.


Sedan har jag många funderingar inför förlossningen. Jag har preparerat mig själv och faktiskt nästan sett fram emot att föda. Dock verkar det just nu inte som att jag kommer få genomgå en riktig förlossning, då min moderkaka placerat sig så illa så den just nu täcker hela utgången så att säga. Det innebär att om den inte flyttar på sig kommer jag bli tvungen till planerat kejsarsnitt. Det värsta med det är att jag då måste bli inlagd de sista veckorna. Det beror på att det kan vara mycket farligt, både för mig och barnet, om förlossningen sätter igång på vanligt sätt. Då blir det akut kejsarsnitt. Jag har en kollega som haft som jag båda sina graviditeter, för henne ledde det även till att vattnet gick alldeles för tidigt. Med ena barnet blev hon därför inlagd redan i vecka 32 och förlöstes sedan i vecka 36 med kejsarsnitt. Jag hoppas dock att detta för oss inte behöver innebära för tidig födsel. Vet faktiskt inte om detta generellt ökar risken för för tidig födsel, eller om det var tillfälligheter att det blev så för henne båda gångerna...

onsdag 8 december 2010

Vårdguidens nyhetsbrev vecka 25

Nu är vi inne i vecka 25 och det är endast 15 veckor kvar till beräknad förlossning. Äntligen har jag börjat känna de små kickarna från vår lilla kille. Nu kan man till och med känna utanpå magen att det rör sig där inne :)

Gravid vecka 25

Barnet

Barnet kan känna igen din röst och reagerar mer på mammans röst än andra ljud. Ett korttidsminne har utvecklats. Barnet ligger och växer och mognar. Många rör sig mycket medan andra är mer stillsamma.

Redan från vecka 23 har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.

Vikt 800 gram.

Mamma

Olika kvinnor har olika magar. På en del börjar det synas först nu medan andra fick mage för länge sen. En del är nästan helt runda medan andra har mer putmage. Barnet kan trycka mot din blåsa vilket kan göra att du behöver gå på toaletten oftare än vanligt. Många gravida börjar även få kramp i benen. Undvik att knipa med tårna eftersom det kan öka cirkulationen och fungera som en utlösande faktor.

Pappa/partner

Kanske kan du nu höra fostrets hjärtljud utanpå magen genom att lägga örat mot magen. Det kan ta lite tid att hitta rätt plats på magen och vinkel på örat, men det går efter ett tag. Fostrets hjärtljud är avsevärt snabbare än kvinnans, men desto svagare och kan blandas ihop med kurr från mage och tarmar. Det kan vara lättare att höra om man sätter en tom toalettrulle mot magen. Nu är det dags för ytterligare ett besök hos barnmorskan. Besöken äger vanligtvis rum under arbetstid och du har kanske svårt att motivera för dig själv och kolleger att ta ledigt från jobbet vid varje besök. Men tveka inte att prioritera åtminstone några besök. Då blir din delaktighet i graviditeten naturlig. Fyra öron hör bättre än två. Vi hör olika saker och ställer olika frågor. Väl hemma kan ni prata om vad barnmorskan sa och inte sa. Engagemanget blir naturligt

Hos barnmorskan/kontroller

Nu var det antagligen ett bra tag sen ni var hos barnmorskan sist. Mycket har hänt sen inskrivningsbesöket. Vid det här besöket får ni en chans att prata igenom ultraljudet och hur ni mår för övrigt. Barnmorskan kontrollerar hur livmodern och barnet växer. Med ett speciellt måttband mäter hon avståndet mellan blygdbenet och livmoderns överkant. Sedan skrivs värdet in på en kurva för att följa utvecklingen. Barnmorskan kontrollerar också ditt blodtryck, blodvärde och blodsocker, och ibland tar hon ett extra urinprov. Barnets hjärtljud avlyssnas med tratt eller Dopton (ultraljudsförstärkare). Under detta besök får ni även välja förlossningssjukhus samt erhåller moderskapsintyg att skicka till försäkringskassan. Om du har tungt arbete kan du hos försäkringskassan ansöka om havandeskapspenning. Fråga din barnmorska eller gå in på försäkringskassans hemsida för mer information.

Här på Vårdguiden hittar du adress och telefonnummer till förlossningsavdelningar i Stockholms län. Mer information om de olika förlossningsavdelningarna hittar du på respektive sjukhus hemsida.

Föräldragrupper

Någon gång efter 25e graviditetsveckan startar vanligtvis förädrakurserna. Barnmorskan informerar dig om var, när och hur. De flesta barnmorskemottagningar erbjuder idag föräldrakurser i grupp. Kurserna kan gestalta sig lite olika beroende på vilken barnmorskemottagning man går på. Antingen träffas ni i mindre eller större grupper, en eller flera gånger. Under träffarna brukar man ha en förlossningsförberedenade del men även avhandla ämnen som graviditeten, amning, förädraskap, relationer med mera. Det brukar vara deltagarnas frågor och önskemål som formar innehållet i träffarna.

Kurserna brukar vara populära så anmäl er i tid. Hör med din barnmorska.

Vecka 24

Vecka 24 har nu passerat, under den veckan vi spenderade på semester på Kap Verde. Här kommer i alla fall info från Vårdguiden.

Gravid vecka 24

Barnet

Hörseln är väl utvecklad. Barnet känner igen mammans, partnerns och eventuella syskons röster. Den hör även mammans hjärtslag. Nu börjar det bli lite trångt där inne.

Barnet känner vad som är upp och ned. Balansorganet i innerörat har utvecklats. Nu börjar nästa viktiga utvecklingssteg av hjärnan.

Nu har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.

Vikt 700 gram.

Tvillingar

Tvillinggraviditeter blir annorlunda och ofta mer ansträngande än vid enkelbörd. För er som väntar tvillingar blir det tätare kontroller hos barnmorska och läkare och många gånger också något fler ultraljud. Sjukskrivning kan behövas de sista månaderna eftersom många kvinnor är trötta och i extra behov av vila. Många tvillingfödslar sker tidigare än om man bara bär ett barn.

Mamma

Din livmoder har växt så att den når över naveln. Nu kan du känna hur det spänner och trycker ju mer magen växer. Du kan få en del krämpor som halsbränna, ryggont och ont i benen. Du kanske också måste gå och kissa oftare. Många drömmer livliga drömmar nu. En del gravida samlar på sig vatten och får svullna ben framemot eftermiddagen och kvällen. Lägg upp benen på bordet eller stolen och vila dig. Du kan också använda stödstrumpor. Dina bröst har blivit större och du behöver säkert större BH med bra axelband. Kanske har du uppmärsammat att vätska kan sippra fram ur brösten. Brösten förbereder sig för sin kommande funktion, mjölkproduktionen. Varje bröst kan öka 200-400 gram men det är mycket individuellt.

Amning

Redan nu kan du förbereda dig inför amningen genom att skaffa dig information, läsa, prata med barnmorskan och kvinnor i din närhet om deras amningar samt andra kvinnor med erfarenhet av amning. Din partner kan också behöva kunskap och förståelse för vad amning innebär. Har du själv erfarenhet av en komplicerad amning eller att amning inte fungerat kan du prata med din barnmorska eller amningsmottagningen på det sjukhus du ska föda för att göra en amningsplan. Med modersmjölken får barnet all den näring som det behöver föra att växa och utvecklas de första 6 månaderna. Amningen ger också barnet närhet, kärlek och trygghet. Den nära kontakten som amningen innebär främjar anknytningen mellan dig och ditt barn.

Pappa/partner

Nu kan du nog känna fostrets aktivitet utanpå magen. Kvinnan kan känna buffar och sparkar betydligt tidigare. Du får ha tålamod. Det är vanligt att rörelserna avtar så fort man lägger handen på magen. Man gör sig gärna en bild av hur bebisen ligger, men det är svårt att känna fram den bilden om man inte är proffs. Det kan visa sig att det du trott vara huvudet i själva verket är rumpan. Barnmorskor kan sin sak och kan visa hur barnet ligger om ni är nyfikna.

måndag 22 november 2010

Vecka 23

Nedan, se vårdguidens veckobrev för denna vecka.

Gravid vecka 23

Barnet

Barnet är nu så stort att du kan känna de olika kroppsdelarna. Barnet fortsätter lagra fett men huden är ofta rynkig.

Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar hormoner och insulin. Insulin behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Barnet börjar även varva perioder av vakenhet och sömn.

Redan nu har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.

Vikt 600 gram.

Mamma

Du har kanske gått upp fem till sju kilo, eller mer. Många kommenterar magen och säger att den är stor eller liten. Lyssna inte så noga, din barnmorska stämmer av att allt är som det ska. Känner du när barnet hickar? Det kan kännas lite roligt som ett regelbundet pickande som pågår någon minut. Långt ifrån alla känner när barnet hickar.

Stress

Känner du dig stressad? När du stressar frigörs hormoner i ditt blod som sedan passerar moderkakan och överförs till barnet. När mammans puls ökar av någon anledning, så ökar också barnets puls. Det kan du märka genom att barnet kan sparka. Vi lever i en stressig värld men försök att leva lite lugnare när du är gravid. Planera för ledighet i slutet av graviditeten. De allra flesta kvinnor behöver en tid för vila och för att koppla om från arbetslivet inför förlossningen och nyföddhetsperioden. Du kan för stunden lugna barnet genom att lugna dig själv, till exempel genom avslappningsövningar och vila. Du kan även försöka stryka över magen. Ta väl hand om dig!

Pappa/partner

Är du och/eller din partner stressade? Du kan hjälpa henne genom att ni pratar med varandra. Avlasta. Uppmuntra henne att ta det lugnare på jobbet. Försök strukturera upp hemmasysslor, arbetet och planera jobb och ekonomi tillsammans. Har ni behov av det kan ni prata med professionella rådgivare. Hör med mödravården.

lördag 20 november 2010

Sköna lördag

Idag har jag tömt mina garderober på kläder jag ändå inte kommer kunna ha närmaste halvåret, åtminstone. En hel Ullaredskasse fyllde jag. Det här gjorde faktiskt att det blir lite lättare att hitta de kläder jag faktiskt får på mig. Skönt!

I övrigt har vi idag tagit långpromenad i Vallaskogen, det är så bra att gå där, för Gibbe kan vara lös hela promenaden. Och som han sprang idag, pigg och lycklig hund, det är så härligt att se hans päls fladdra i vinden när han gör sina ruscher. Sen blev det lite titt på premiären av vinterstudion. Det är lite mysigt när den kommer igång, sambon är som fast i den och jag tittar med ena ögat medan jag gör något annat ;)

Egentligen skulle jag varit på tjejhelg nere i Göteborg med världens goaste vänner i helgen. Men dels är jag så trött, så det var välbehövligt för mig att vara hemma och dessutom kändes det inte som de allra bästa vägförhållandena att ge sig ut att köra i. Jag har alltid varit en försiktig person, och försöker alltid undvika att utsätta mig för onödiga risker. Men sedan jag blev gravid har jag nog blivit om möjligt ännu nojigare, när det gäller sådant... Men jag har tänkt på mina tjejer idag och saknar dom i massor. Så tråkigt att vi bor så långt ifrån varandra!!! Vill ha er nära! Hoppas ni har det mysigt!

Puss & kram!

torsdag 18 november 2010

Inhandling av större kläder...


Idag gjorde jag något som jag förbannar andra över... jag stod i kö nästan en timme för att köpa tre tröjor på rea. Jag har varit runt på stan ett par kvällar den här veckan i jakt på kläder som passar mig. Mammakläder kan man nästan ge upp att hitta på en gång. Här i stan finns endast två affärer som ens har det: H&M och Polarn och Pyret. Utbudet i dessa butiker kan sammanfattas som inte så bra. Så idag fortsatte jakten efter kläder även i butiker som inte har mammakläder. Av en slump passerade jag Bik Bok, en affär jag mycket sällan handlar i, men idag gick jag in där. För just idag var det halva priset i hela butiken. Eftersom jag inte kan handla så mycket kläder jag skulle ta på mig i vanliga fall, utan nu måste hitta stora långa kläder, har jag inte så stor lust att lägga dyra pengar på dessa plagg. Därför passade denna rea mig perfekt för mitt syfte. Plaggen som blev värda min knappa timme i kö för var två långärmade undertröjor och en collegetröja. I vanliga fall är jag en XS, snacka om att det tog emot att idag köpa kläder i storlek M och L. Men men, med tanke på att jag bara gått dryga halvvägs, lär jag växa lite till, så det gäller att göra som till de små barnen, köpa kläder att växa i ;)

Det blev faktiskt även ett plagg från mammaavdelningen på H&M. En svart kofta, som jag antagligen kommer bokstavligen bo i de närmsta fyra månaderna.

tisdag 16 november 2010

Jag har alltid tyckt att gravida kvinnor är vackra...


...tills den dagen jag själv började lägga på mig mina extra gravidkilon/tjockkilon, det är svårt att avgöra vad som är vad. Jag är nu i vecka 22 som sagt och magen växer, vilket i och för sig känns skönt, skulle den inte göra det skulle jag bli orolig. Men det som händer med kroppen och därmed i huvudet, var inget jag räknat med från början. Eftersom jag alltid haft någon slags dragningskraft till gravida och alltid tyckt om att vara i dess närhet, kommer dessa tankar och känslor lite som en överraskning.

Vad händer med min kropp? Vissa säger att jag är fin, andra att jag växer både fram och bak och någon att jag är finare som vanligt. Som vanligt... det som har varit som vanligt kanske inte kommer att vara det som vanligt som kommer uppträda efter att jag fött ut den lilla krabaten. Jag har tappat kontrollen och hoppas bara att det som vanligt som kommer framträda framöver i vart fall inte är sämre än det som var innan. Jag vill ju fortfarande vara attraktiv!

Men självklart kommer stunder jag kan tycka att jag är vacker med min mage. Det är ju ändå fantastiskt vad våra kroppar klarar av. Just nu i min mage ligger vad som antagligen kommer vara det sötaste och finaste barn jorden skådat, i vart fall enligt mig ;)

Men som kvinna kan jag känna mig lite ensam i det som händer med min kropp. Om behovet av bekräftelse var stort innan jag blev gravid så är det enormt nu. Det händer så mycket och man behöver verkligen bli påmind om att man är "världens vackraste", fast man kanske inte är det ;)

Puss och kram, jag längtar efter dig min lilla son! Ska bli så fantastiskt att få träffa dig och lära känna dig. Du är SÅ välkommen!!!

Gravid vecka 22

Gravid vecka 22

Barnet

Ögonlocken täcker hela ögat. Barnet är känsligt för beröring och flyttar sig om du buffar på det. Naglarna har vuxit ut och täcker fingertoppen.

Lungblåsorna utvecklas men är vattenfyllda hela tiden i magen. Vätskan pressas ut vid födseln.

Vikt 510 gram.

Mamma

Hormonerna som förändras i din kropp kan göra så att tandköttet svullnar upp och att du har lättare att få karies. Kom ihåg att sköta din tandhygien ordentligt.

Bäckenuppluckring

Bäckenuppluckring kallas även symfyseolys eller foglossning. Bäckenlederna mjukas upp hos alla kvinnor under graviditeten. Det är en normal process för att utvidga bäckenet. En del kvinnor kan få smärtsamma besvär. När bäckenlederna mjukas upp blir bäckenet mer rörligt och ostadigt. Ofta uppstår värk i korsryggen, ner i skinkorna eller från blygdbenet mot ljumskarna. Det finns hjälp att få. Prata med din barnmorska.

Pappa/partner

Ta vara på tiden under graviditeten. Fyll på kärlekskontot och fördjupa er relation. Gör saker som ni inte kan göra när barnet kommer. Gå på bio eller restaurang. Bjud in era bästa vänner till en fest. Åk på en kortsemester. Ta hand om varandra.

tisdag 9 november 2010

Influensatider i antågande

Pappa ringde mig för några veckor sedan och sa att i år är gravida en prioriterad riskgrupp, som erbjuds gratis vaccination mot influensan. Då jag vet att man ska vara lite restriktiv mot vaccinationer, speciellt nu när jag är gravid, svalde jag inte bara detta och gick för att vaccinera mig. Utan har försökt göra lite research i frågan. På en privat vaccinationscentral här i stan slog de upp årets vaccin i någon uppslagsbok de hade och i denna stod det att man ska vara lite försiktig med detta vaccin på gravida.

När jag istället läste vad som skrivits i ämnet på Vårdguidens hemsida, står där att gravida är riskgrupp och rekommenderas att vaccinera sig. Influensa för en gravid person kan innebära att man blir mycket sjukare än man skulle blivit annars och att det dessutom kan påverka fostret. Framförallt kan det vara en stor risk för fostret om man blir sjuk i slutet av graviditeten. Piken på influensan brukar vara i januari-februari och jag beräknas föda 27 mars, vilket innebär att jag kommer vara höggravid när influensan kommer vara som mest utbredd...

Jag har också hört när det gäller vaccin att som gravid ska man inte ta ett levande vaccin. Så just nu består min research i att ta reda på huruvida årets influensavaccin är levande eller inte.

Blir helt förvirrad av alla olika bud som ges. Utan vaccin blir det väl till att isolera sig totalt den här vintern... ;) Jag är den första att lämna kontoret om kollegor kommer till jobbet med influensaliknande symptom. Och ni andra, snälla meddela mig om ni är sjuka/förkylda om vi planerat att träffas. Överallt står nämligen att man ska undvika att utsätta sig för smitta, oavsett om det är förkylningar, influensa eller andra virus. Tack!

måndag 8 november 2010

Vecka 21

Idag går vi in i vecka 21. Tänk att för varje dag som går är tiden som är kvar kortare än den som passerat. Det känns skönt!

Nedan finns info hämtat från Vårdguidens nyhetsbrev, som jag får från dem varje vecka.

Gravid vecka 21

Barnet

Fostret har ännu inget underhudsfett. Det sväljer fostervatten och tränar därmed matsmältningsorganen. Fostret kissar i magen.

Tänderna börjar utvecklas nere i tandköttet. Fostret har hårväxt över hela kroppen men det faller av vid födseln. Antikroppar förs över från mamman till fostret.

Vikt 420 gram.

Mamma

Nu börjar en härlig tid. Magen syns väl, men är inte alltför stor. Illamåendet och tröttheten har ofta gått över Har du oroat dig för missfall så har troligtvis den oron minskat markant vid det här laget. Humöret brukar vara stabilare och diverse småkrämpor du kan drabbas av i slutet av graviditeten har inte börjat än.
Din viktökning ligger troligtvis någonstans mellan fyra och sju kilo. Viktuppgång är individuell. Om du äter näringsriktigt behöver du inte oroa dig för några extra kilon. Ta kontakt med din barnmorska om du behöver kostråd.

En del kvinnor blir mer inåtvända och intresset för omvärlden minskar. Detta beror på att barnet i magen nu upplevs alltmer som individ och dina tankar, fantasier och önskningar allt oftare rör sig kring barnet.

Pappa/partner

Prata med din partner så ni är överens om vad hon behöver för stöd. Glöm inte att även säga hur du själv känner och mår. Under graviditeten är du beroende av din kvinna på ett nytt sätt. Det är endast genom henne som du kan få kunskap om hur ert väntade barn har det. Detta beroende i kombination med att hon kanske är mer innesluten i sig själv kan kanske få dig att känna dig utanför och kanske känna dig svartsjuk på din kvinna som bär ert barn men även på barnet som växer i henne. Det är inte ovanligt att känna så, men det viktigt att du får sätta ord på dessa tankar och känslor så att du kan bearbeta dem.

lördag 6 november 2010

Äntligen på rätt tid och plats!



Alltid har jag strävat framåt, på gott och ont. Denna strävan innebär ju att jag har en stark drivkraft och jag får saker och ting att hända, vilket jag själv ser som en styrka och något jag absolut inte vill vara utan. Nackdelen är att jag alltid haft svårt att bara vara nöjd, njuta och leva endast här och nu. Sedan jag blev varse att det är så här jag funkar anstränger jag mig i och för sig och försöker påminna mig ofta om att faktiskt leva här och nu.

Okej då, jag lever väl inte helt och hållet här och nu idag heller... ;) Jag har så mycket underbart framför mig nu, så visst längtar jag sisådär en 4,5 månad framåt i tiden. Då kommer jag tillsammans med min sambo få uppleva det absolut största två människor kan vara med om, vad jag hört i vart fall... vi ska få vårt första barn. Vi ska bli föräldrar, mamma och pappa. Det är stort! Ända sedan jag var liten har jag älskat barn och nu, nu ska jag få ett alldeles eget. Jag älskar vårt liv tillsammans och vill inte byta tid och plats med någon, jag vill vara här och nu och njuter av varje dag som går!


I början sa vi att vi inte skulle börja köpa saker till bebisen så tidigt (eller det var väl främst min sambo som starkast stod för detta, om jag ska vara ärlig)... själv har det sugit i köptarmen ända sedan vi fick veta. Nu har halva tiden gått och vi vet inte bara att vi ska få en bebis, utan också att det blir en pojke. Så nu är det inte längre "det" som ligger i magen, utan han. Det känns verkligen konstigt och overkligt på en gång, att det finns ett liv i min mage. Ett litet liv som utvecklats från en cellklump till ett foster och sedermera ska bli en stor vuxen man...


Sedan några veckor tillbaka har jag börjat må som vanligt igen, illamåendet har försvunnit, jag måste inte äta varannan timme längre och jag kan göra annat än bara jobba och sova. Det är så skönt. De första 14 veckorna kändes varje dag som en vecka och jag funderade verkligen på hur jag skulle stå ut att vara i detta tillstånd i hela nio månader. Förutom att jag mådde illa och var trött kände jag mig även nedstämd, så skulle det väl inte kännas... man skulle väl bara sväva runt på rosa moln och vara upp över öronen lycklig. Tankarna snurrade och jag tänkte till och med att ska det vara så här, då blir det nog bara ett barn för oss. Men efter 14:e veckan vände det, jag började må bra, både fysiskt och psykiskt och jag var inte längre lika trött. Så nu går tiden fortare och jag kan absolut tänka mig att vara gravid igen!
Vi skulle inte köpa någonting tidigt, i alla fall skulle vi vänta till efter jul. Så har det inte blivit. Igår fick jag äntligen se vår nyinköpta vagn. Fick hjälp av svägerskan att hämta ut den i affären, vi hittade en affär i Malmö som sålde ut 2010 års modell och vi slog till. Det känns bra. Alla små bitar som gör att det börjar kännas mer verkligt, att vi ska få en liten ny familjemedlem, vill jag samla på mig. Vi (eller främst jag är det väl) har faktiskt redan börjat inhandla lite kläder också. Försöker intala mig att det är bra att sprida ut kostnaderna ;)

Egentligen hade jag inte tänkt blogga om detta, men efter att ha läst i så många mamma-tidningar osv. att man bör skriva ned vad som händer under graviditeten, för att det sedan är kul att gå tillbaka till och titta på, kände jag till slut att det nog faktiskt är rätt så kul. Dessutom har vi våra familjer och vänner utspridda över landet, så detta gör att alla våra nära har möjlighet att följa med oss på vår resa, trots vårt geografiska avstånd.

måndag 31 maj 2010

Underbara helg!


Avkoppling = ledighet. Vad skönt det är att vara ledig, att inte behöva använda hjärnan, utan bara använda sina händer och bara vara. Den här helgen var en sådan härlig avkopplingshelg. Sambon, Gibbe och jag har varit på landet och vi har levt helt och hållet efter de stereotypa könsrollerna. Han har fixat ute, gått med grästrimmern, lagat dörrar osv, själv har jag städat, bakat och köpt blommor. Jag älskar att pula och fixa hemma, det är verkligen tillfredsställande :)
















onsdag 26 maj 2010

Glammig start på sommaren!



















I fredags hade champagneverandan i restaurang ModMed, en del av Scandic Linköping City, premiär. De kommer ha öppet torsdag-lördag hela sommaren. I lördags var jag, min sambo och våra nära vänner Emma och Andreas där, även deras lilla Lucas var med. Vädret var soligt och luften fortfarande varm och där satt vi och drack champange, åt jordgubbar och marsmallows doppade i chokladfondue. Kan man ha en bättre start på sommaren?

Tyvärr har sommaren tagit en paus denna vecka och vädret har återgått till sitt normala. Kyla, regn, blåst och rusk. Men enligt långtidsprognoser väntar en varm och solig sommar med temperaturer över det normala. Det är väl så de som spår väder brukar säga inför varje sommar. Vissa somrar slår det in, andra inte. Får se om de (och vi) har turen på vår sida. Det vore vi väl ändå värda, efter denna extrema vargavinter!

Jag längtar så efter sommaren. Det var så härligt förra veckan när man fick en försmak av den. Härliga kvällspromenader, umgänge utomhus, grillning och allt annat som är kul att göra när det är varmt. Jag kollade i almanackan igår, den visade att det är fyra veckor kvar till midsommar och fem veckor till vår semester. Det är ju nästan ingenting, men ändå kan det kännas så långt.

fredag 21 maj 2010

Jag har alltid sett mig själv som en smal person...

...men sista tiden har något hänt. Mina kläder sitter mycket tajt, för tajt. Ni vet när magen bullar över jeanskanten och man får sådana här härliga "kärlekshandtag" runt midjan som bullar ut under tröjan. Helt plötsligt har jag känt att jag inte har några kläder att ta på mig. Tycker liksom att vissa kläder inte passar att sätta på mig när det putar här och där. Sista månaderna har jag helst klätt mig i lite stora bylsiga tröjor, som inte framhäver magen direkt. Dessutom känns det mycket bekvämare att visa mig i tajts än i jeans. Detta har givit mig en stark inspiration jag tidigare saknat. Då jag aldrig innan haft problem med vikten, har jag inte sett någon anledning till att avstå godis, bullar, kakor och allt annat gott.

Men nu har jag fått nog, nu har det blivit dags för mig att sätta ned foten och ändra mina vanor. För att lyckas är jag övertygad om att inspirationen måste vara på topp och äntligen har den infunnit sig hos mig. Så nu en tid framöver kommer jag så gott som helt plocka bort pasta och bröd ur mina måltider och ersätta med yogurt, kesella, flingor, färska bär och en massa grönsaker som jag kombinerar till kött, ägg och fisk. Dessutom kommer jag se till att komma ut och springa/styrketräna/ta långpromenad de allra flesta dagarna under veckan.

Jag har insett att det varken behöver vara äckligt eller jobbigt att laga bra mat. Idag på lunchen blev det korvomelett med fräsch sallad.


Dagens lunch – korvomelett

Det går framåt

Så har det gått ett tag sedan förra inlägget och jag har börjat leva efter min nygamla insikt (igen). Denna gången hoppas jag att jag inte framöver ska glömma bort detta. Nu vill jag ha energi och må bra för resten av mitt liv och det kommer jag bara uppnå om jag respekterar mig själv, har rimliga krav på mig själv och fokuserar på nuet, just idag, just nu, just här.

Tiden sedan jag skrev förra inlägget har varit helf underbar. Förra veckan torsdag-söndag var jag i Aten med några av mina allra bästa vänner, som jag känt i snart 20 år.










Vi hade det jättemysigt. Hann med allt man kan förvänta sig av en weekend i Aten. Vi besökte akropolis och hade där en fantastisk guide som med sina målande berättelser fick oss att leva in i historien. Då Aten är en rätt så liten stad gick vi nästan hela tiden dit vi skulle. Vi gick runt i nästan hela gamla stan och området intill som heter Plaka. Dessutom tog vi sightseeing buss, där vi fick en rundresa i hela Aten. Inte nog med det en dag tog vi även en båt ut till ön Egina för sol och bad. Väl hemma kändes det som vi varit borta mycket längre än de fyra dagar det faktiskt var. Vädret var toppen 28-30 grader varje dag och vi fick en försmak av sommaren som stundade när vi entrade Arlanda flygplats. Härligt! :)











Denna vecka har jag gått hem, kanske inte vid fyra halv fem som jag drömt om, men i vart fall inte senare än halv sex någon dag. Detta har för mig inneburit att jag varje kväll hunnit laga riktig mat (och nyttig mat), promenerat eller sprungit var kväll och dessutom tagit hand om mitt hem och umgåtts med min sambo. Jag börjar känna att även vardagarna är roliga, i mitt nya liv hinner jag göra något av dem på kvällarna efter jobbet. Detta är bara början och jag känner mig redan lycklig, tänk vad lite ändrad fokusering i hjärnan kan leda till. Underverk! :)




Gibbe vid promenad runt ån

torsdag 6 maj 2010

Hamsterhjulet

Alltid är det något som måste gå för långt för att man ska stanna upp och reflektera. Livet är ett hamsterhjul som snurrar hela tiden, visserligen olika fort men det snurrar dock alltid. Om man inte själv gör ett aktivt val att hoppa av hjulet. Denna vecka har jag gjort det. Jag har lärt mig genom åren hur otroligt viktigt det är att göra det när det börjar snurra för fort. När allt går så fort så man inte hinner vara glad, eller ens uppskatta sådant som man normalt gör. Genom de erfarenheter jag fått genom åren och genom att tidigare stannat upp och faktiskt lärt känna mig själv har jag nu verktygen att förhindra ännu en vända i den berömda väggen. Jag lärde mig en massa bra saker sist jag var där, men kom till stark insikt när jag läste en krönika jag skrev för fem år sedan, att jag glömt bort (eller förbisett) viktiga saker jag lärde mig då. Framförallt har jag glömt bort att leva här och nu. I takt med att min energi kom tillbaka, ökade jag mina krav på mig själv, krav som ingen annan än jag själv har på mig. De handlar om jobb och karriär, vad är nästa drag för att mitt cv ska vara så bra som möjligt för att lyckas ännu bättre framöver och få ett ännu bättre, roligare och friare jobb med mer lön...?



Jag blir trött av att bara skriva detta. Hur dum är jag egentligen? Var har jag haft mina tankar och mitt fokus? Totalt fel! Det allra viktigaste här i livet är nära och kära, det är där man verkligen betyder något. På jobbet är man bara en spelpjäs som är mer eller mindre lätt att ersätta. Tidigare har jag sökt min energi på jobbet och visst är det viktigt att få energi av sitt jobb och visst är det viktigt att ha ett roligt jobb där man trivs. Men inte till vilket pris som helst. Ditt privatliv får inte bli lidande av ditt jobb. För mig känns det just nu som att jobbet tagit min själ. Min hjärna är på jobbet, eller i vartfall i funderingar kring utveckling, hur kan jag bli ännu bättre... etc. allt som oftast. Detta inkräktar på mitt privata liv med nära och kära. Från och med nu skall jag ändra detta fokus. Jag ska vara 100% närvarande för mitt jobb när jag är på jobbet under arbetstid. När jag sedan lämnar ska jag vara 100% närvarande i min familj och vänner, med mina nära och kära. Jag jobbar för att leva, lever inte för att jobba, även om jag i normala fall mår väldigt bra av att jobba.



Framöver ska jag försöka vara på jobbet kl. 07.30 för att kunna gå hem vid fyra halv fem, beroende på hur lång lunch jag tar. Jag inser att det inte är realistiskt att tro att jag alltid kommer kunna jobba dessa tider, i mitt jobb krävs viss flexibilitet. Men allt som oftast kan jag fixa mitt jobb under den arbetstiden. Ett stående undantag får bli en kväll per månad då jag måste sitta och fakturera, har svårt att få tid för det under ordinarie arbetstid. Det dyker alltid upp annat man måste åtgärda.



Att gå från jobbet vid fyra halv fem varje dag, kommer öppna ett helt nytt privat liv för mig, där jag och min sambo kan börja umgås och göra saker även vardagskvällar och inte bara på helger. Tillexempel har vi pratat om att ta grönt kort tillsammans och börja spela golf. Dessutom kommer vi hinna åka och handla mat innan man är för hungrig och i stället åker och köper något som går snabbt, vilket oftast både blir onyttigare och dyrare än om vi hunnit handla och laga maten själva. Dessutom kommer jag få tid att ta hand om vårt hem. Är man hemma innan fem hinner man ju både städa och laga mat innan kl. sju, vilken lyx. Vartefter jag skriver detta känner jag att mitt privatliv börjar ta form igen. Jag hoppas bara att min arbetsplats kan respektera detta. Känns som att det blivit en grej i min bransch att man kommer senare och jobbar senare, eller kommer tidigt och jobbar till sent.



Något jag försöker intala mig själv är att sänka kraven, göra det jag ska göra och sedan vara nöjd med det. Fram tills i dag är jag en person med otroligt höga krav på mig själv där jag hela tiden tycker att jag kunde gjort mer än vad jag gör. Men inser att dessa krav är för högt ställda på mig och att jag måste börja se att jag är duktig, eller bra på det jag gör. Jag måste bli lagom bra på jobbet och börja bli riktigt bra hemma. Det som i själva verket är livet är att ta hand om sina nära och kära, det är dem som i slutändan tar hand om dig och finns där för dig i varje stund.



Jag har världens bästa support i form av familj och vänner, ni är underbara! Jag älskar er!

söndag 21 februari 2010

Jag har gjort min första hemsida

I och för sig med hjälp av ett hemsideprogram, men ändå. Det är väl så man gör nu förtiden, känns som att det inte är många som sitter och knackar html-koder från scratch så ofta längre. Första gången jag försökte mig på det var över 10 år sedan. På gymnasiet skulle jag göra en egen hemsida, i HTML, den påbörjades, men blev aldrig klar. Sedan har jag varit på det vid ett flertal tillfällen sen dess och nu har jag alltså färdigställt min första egna hemsida. Riktigt nöjd faktiskt. Jag tycker det är roligt, kul att ha små projekt vid sidan av jobbet. Det tycker jag är inspirerande! Dessutom har jag säkert nytta av det någon gång under min framtida karriär. Inte för att jag vill ha det som huvuduppgift, men som merit på mitt cv kanske det tillför något.

torsdag 18 februari 2010

Resa är ren energiinjektion

Nu har jag varit hemma en vecka sedan vår underbara resa till Miami och karibien. Jag känner mig piggare, entusiastisk och mycket taggad inför våren. Det var verkligen perfekt tajming att sticka iväg under denna kalla, mörka månad.

Det bästa med att resa är dels upplevelsen när man väl är iväg, men även de minnen man bär med sig efteråt. Att ha upplevt en massa saker som ligger långt från vardagen ger energi för en lång tid framöver, vissa minnen kanske rent av ger energi för resten av ditt liv. Dessa vinster med resandet vill jag inte vara utan. Därför har jag bestämt mig för att resandet måste tillhöra en del av mitt liv och planeras in med jämna mellanrum. Helst vill jag alltid ha en ny resa att se fram emot, må så vara att den ligger ett år framåt i tiden. Men är den bokad, då vet man att den blir av, och då kan man suga på karamellen både före, under och efter :)

måndag 15 februari 2010

Tillbaka till verkligheten och nya tag


I onsdags förra veckan kom jag tillbaka till Sverige efter en otroligt skön och upplevelserik semester. Vi kombinerade en veckas karibien-kryssning med en vecka i Miami.



Innan resan, efter nyår hade jag bestämt mig för att börja träna mer och äta mindre, i vart fall mindre av onyttigheter främst i form av socker. Det började bra, från nyår och fram till resan med avresa 27/1 lyckades jag hålla mig borta från godis och började träna. Under resan unnade jag mig att äta godsaker, dessutom var jag förkyld hela resan så någon träning som jag innan planerat blev det inget av. Men nu, nu är det vardag igen och dags att komma tillbaka till verkligheten och sätta upp nya mål.


Det jag vill uppnå är följande:


  • Bli piggare

  • Vara tidigare på jobbet så jag kan gå hem tidigare

  • Träna flera gånger i veckan

  • Inte äta godis förrän vi firar min födelsedag (jag fyller år 3 mars), därefter med glesa mellanrum.

I mitten av maj åker jag och mina underbara gamla vänner, Anne, Marie och Karin, till Athen för en mysig tjejweekend. Det ska bli helt underbart! Tills dess är det nu ca tre månader kvar och tills dess är min plan att jag ska ha gått ner cirka tre kg.

lördag 13 februari 2010

Miami Ink.

Jag har under de senaste åren kollat till och från på Miami Ink. programmet har inspirerat mig till ytterligare en tatuering. Den första gjorde jag på Malta för 15 år sedan, jag var 15 år gammal och var på språkresa. Vi var fem tjejer som gemensamt gick till tatueringsstudion och skaffade oss varsin souvernir från Malta, resan som för oss alla var den första på "egen" hand, vi åkte med EF så det var nästan som på egen hand ;)

Nu 15 år senare har tanken växt fram att jag vill tatuera in en tiger. Tigern symboliserar för mig att jag ska tro på mig själv, gå min egen väg och leva det liv jag vill leva. Jag vet att lever jag upp till detta kommer det för mig innebära lycka.

I onsdags kom vi hem från en resa. Jag, sambon och ett par nära vänner till oss, Patrik och Louise, har spenderat två veckor på resande fot i Miami, samt den karibiska ö-världen. Vi kombinerade 6 dagar i Miami med en veckas karibienkryssning. Tillbaka i Miami efter kryssningen hade jag siktet inställt på att besöka den tatueringsstudio som inspirerat mig till ytterligare en tatuering. Tredje besöket i studion bestämde jag mig fullt ut för att slå till. Det resulterade i att jag nu på vänster sida, mellan ryggen och magen, tatuerat in en tiger, ursprungligen ritad av Chris Garver, men tatuerad av Janos. Janos har jobbat ihop med grabbarna på Miami Ink sedan 1996, men avstod att medverka i tv-serien. Jag kan varmt rekommendera honom om någon annan vill tatuera sig i denna studio. Prisskillnaden mellan exempelvis Garver och han är rätt så stor. För min tatuering betalade jag 900 dollar, hade Garver gjort den skulle den kostat minst 3 000.

Vill tacka min sambo för att du förstod hur viktig denna tatuering är för mig. Mot hans vilja hamnade den på min kropp och dessutom fick jag halva betald utav min älskling, det är hans 30-årspresent till mig. Detta tycker jag är en stark kärlekshandling som jag uppskattar mycket. Älskar dig! Puss




söndag 24 januari 2010

Yes man


Den filmen såg vi igår, en mycket tänkvärd komedi. Efter en skilsmässa är huvudpersonen Carl Allen (Jim Carrey) deppig, trots att det gått några år. Han säger nej till allt, och håller sig för sig själv. Han jobbar, hyr film och umgås med sig själv. Han svarar inte i telefon när vännerna ringer och om de mot förmodan får tag i honom tackar han nej till att ses och hitta på något. Det går så långt så vännerna gör klart för honom att han kommer att bli ensam, de orkar inte försöka längre. Carl Allen blir varse ett seminarie med en självhjälpsguru via en vän, han följer motvilligt med för att lyssna. Detta blir starten på ett nytt liv för Carl, han blir en ja-sägare. Detta leder till en rad upplevelser han aldrig hade fått vara med om ifall han fortsatt att säga nej. Det leder till och med till en ny kärlek. Dock är ja-sägandet inte helt oproblematiskt, då det kan bli lite fel att säga ja till precis allt...


Men poängen i filmen tycker jag är att om man säger ja oftare än nej, så blir livet både roligare och mer givande. Trots att det kan leda till nitar på vägen, men säger man nej till allt, då lever man inte, och lever man inte, ja vad gör man då här...?

Besök av mr Bean...

...i Linköping, kan ni tänka er. Och länge måste han ha varit här, då han hunnit bli insnöad ;)